{"id":73,"date":"2021-09-27T09:16:00","date_gmt":"2021-09-27T07:16:00","guid":{"rendered":"http:\/\/horbysotare.se\/?page_id=73"},"modified":"2021-09-27T21:58:02","modified_gmt":"2021-09-27T19:58:02","slug":"historik-om-sotning","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/horbysotare.se\/?page_id=73","title":{"rendered":"Historik om sotning"},"content":{"rendered":"<div>\n<p><a href=\"http:\/\/horbysotare.se\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/IMGP6510-sv_v.jpg\"><img loading=\"lazy\" class=\"alignleft size-medium wp-image-74\" title=\"Magnus p\u00e5 taket\" src=\"http:\/\/horbysotare.se\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/IMGP6510-sv_v-201x300.jpg\" alt=\"\" width=\"201\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/horbysotare.se\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/IMGP6510-sv_v-201x300.jpg 201w, https:\/\/horbysotare.se\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/IMGP6510-sv_v.jpg 538w\" sizes=\"(max-width: 201px) 100vw, 201px\" \/><\/a>Sotning har f\u00f6rekommit i bost\u00e4der sedan medeltiden. Behovet uppstod d\u00e5 skorstenar b\u00f6rjade anv\u00e4ndas f\u00f6r att leda ut eldst\u00e4dernas r\u00f6k ur huset.<\/p>\n<p>P\u00e5 1000-talet byggdes husen i ett plan och man eldade d\u00e5 mitt p\u00e5 golvet p\u00e5 \u201dst\u00f6djestenen\u201d. Ett h\u00e5l i taket som kallades \u201dljuren\u201d ledde ut r\u00f6ken fr\u00e5n rummet. Syftet med h\u00e5let var \u00e4ven att sl\u00e4ppa in dagsljus i huset.<\/p>\n<p>Begreppet att \u201dbo under sotad \u00e5s\u201d kommer fr\u00e5n detta s\u00e4tt att h\u00e5lla hush\u00e5llseld.<\/p>\n<p>Under medeltiden och Vasatiden 1300-1600-talet b\u00f6rjade man bygga skorstenar i husen och eldstaden flyttades d\u00e5 fr\u00e5n mitten i rummet till sidan vid v\u00e4ggen. Skorstenen byggdes d\u00e5 i tr\u00e4. I b\u00f6rjan gjordes skorstenen s\u00e5 vid att man kunde st\u00e5 eller kl\u00e4ttra i den och skrapa den ren fr\u00e5n sot. Byggandet av skorstenar f\u00f6rde med sig att man kunde bygga hus i flera v\u00e5ningar. Skorstenarna utvecklades och blev smalare med flera kanaler i varje skorsten. Man b\u00f6rjade \u00e4ven att installera spj\u00e4ll f\u00f6r att kunna reglera elden och spara br\u00e4nsle. I och med att skorstenarna blev smalare och f\u00f6rsedda med spj\u00e4ll \u00f6kade ocks\u00e5 sotavs\u00e4ttningarna och d\u00e4rmed \u00e4ven brandrisken pga. skorstensbr\u00e4nder. Man b\u00f6rjade d\u00e5 anv\u00e4nda sotarlina f\u00f6r rensningen. I Ystad fanns det enligt kyrkans r\u00e4kenskaper skorstensfejare \u00e5r 1578. Det var dock vanligt att rackaren eller skarpr\u00e4ttaren ocks\u00e5 hade till uppgift att sota skorstenarna. Efterhand som st\u00e4derna v\u00e4xte, h\u00f6jdes krav om att speciella yrkesm\u00e4n. Taken var oftast av vass eller halm och det f\u00f6rekom ofta br\u00e4nder som d\u00e5 spreds till hela st\u00e4der. P\u00e5 1700-talet anst\u00e4lldes tyska skorstensfejare av st\u00e4derna pga. missn\u00f6je med rackaren. Titeln f\u00f6r dessa kunde d\u00e5 bli brandfogde eller brandm\u00e4stare. Trots upprepade ans\u00f6kningar om att f\u00e5 bilda skr\u00e5 blev det endast med n\u00e5gra undantag tillstyrkt. Ist\u00e4llet l\u00f6d skorstensfejaren under Politie Collegiet som ett \u00e4mbete. Pga. misslyckade f\u00f6rs\u00f6k att bilda skr\u00e5 och utebliven samverkan framh\u00f6lls n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en brandstadga g\u00e4llande f\u00f6r hela landet \u00e5r 1874 f\u00f6r rikets st\u00e4der. Samtidigt utf\u00e4rdades en byggnadsstadga som hade gemensamma m\u00e5l i fr\u00e5ga om stadsplanering, byggnadss\u00e4tt, f\u00f6rebyggande av brand, brandspridning samt brandsl\u00e4ckning.<\/p>\n<p>F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5lades kommunerna att anta nya brandordningar med preciserade organisatoriska krav om sotning, brandvakt, vattentillg\u00e5ng, brandredskap, brandstyrka, brandsyn och sotare. Stadgan f\u00f6reskrev att i den kommunala brandordningen skulle intas best\u00e4mmelser om sotningsfrister, om tilltr\u00e4desr\u00e4tt f\u00f6r sotare och om sotarens \u00e5liggande att tillse om det fanns brandfarliga felaktigheter hos sotningsobjektet. I stadgan framgick \u00e4ven att det i staden skulle finnas erforderligt antal sotare som skulle anst\u00e4llas och entledigas av polismyndigheten. Trots den positiva betydelsen av 1874 \u00e5rs brandstadga var stora br\u00e4nder fortfarande vanliga i st\u00e4derna. Detta ledde till att samtliga f\u00f6rs\u00e4kringsbolag 1891 bildade \u201dKommit\u00e9n f\u00f6r brandsl\u00e4ckningsv\u00e4sendets ordnande i Sveriges st\u00e4der o k\u00f6pingar\u201d. Vid ett m\u00f6te i Nyk\u00f6ping bildades \u00e4ven d\u00e5 Sveriges Skorstensfejarm\u00e4stares F\u00f6rening.<\/p>\n<p>Med 1923 \u00e5rs brandstadga \u00f6verf\u00f6rdes ansvaret fr\u00e5n fastighets\u00e4garen till skorstensfejaren. Denna brandstadga g\u00e4llde obligatoriskt f\u00f6r rikets st\u00e4der. F\u00f6r landsbygden inf\u00f6rdes best\u00e4mmelserna successivt genom lokala brandordningar och lag skrevs 1962 som ett obligatorium.<\/p>\n<p>Sotaren som yrkesman n\u00e4mns f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen under b\u00f6rjan av 1500-talet. Sedan dess har sotningsv\u00e4sendet utvecklats till att idag vara en samh\u00e4llsresurs med inriktning p\u00e5 brandskydd, milj\u00f6 och energihush\u00e5llning.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sotning har f\u00f6rekommit i bost\u00e4der sedan medeltiden. Behovet uppstod d\u00e5 skorstenar b\u00f6rjade anv\u00e4ndas f\u00f6r att leda ut eldst\u00e4dernas r\u00f6k ur huset. P\u00e5 1000-talet byggdes husen i ett plan och man eldade d\u00e5 mitt p\u00e5 golvet p\u00e5 \u201dst\u00f6djestenen\u201d. Ett h\u00e5l i taket som kallades \u201dljuren\u201d ledde ut r\u00f6ken fr\u00e5n rummet. Syftet med h\u00e5let var \u00e4ven att <a href='https:\/\/horbysotare.se\/?page_id=73' class='excerpt-more'>[&#8230;]<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":71,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"","meta":{"spay_email":""},"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/P57RpZ-1b","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/horbysotare.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/73"}],"collection":[{"href":"https:\/\/horbysotare.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/horbysotare.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/horbysotare.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/horbysotare.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=73"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/horbysotare.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/73\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":278,"href":"https:\/\/horbysotare.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/73\/revisions\/278"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/horbysotare.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/71"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/horbysotare.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=73"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}